Startsida 
 Klubbinfo 
 Arrangemang 
 Långcupen 
 Resultat 
 SGP 
 Kalender 
 Statistik 
 Meddelanden 
 Roller i klubben 
 Friidrottsnyheter 
 Månadens profil 
 Referat 
 Träning 
 Träning & Mat 
 Bildarkiv 
 Klubberbjudanden 
 Medlemssidor 

Håll dig uppdaterad med vårt RSS-flöde

Mackans Rotterdam Marathon

11/4 - Marcus Nilsson  


Här kommer mitt personliga referat av förberedelser inför Rotterdam maraton och hur jag upplevde loppet!

Rotterdam Marathon 2005-04-10

Bakgrund:
Redan i höstas bestämde jag mig för att springa en vårmara, London. Men då träningen fram till jul blev riktigt dålig av lite olika orsaker så vågade jag inte anmäla mig. Under januari så kom jag igång jättefint med träningen. Barmark mest hela tiden och formen på uppåtgående så då fick det bli Rotterdam då London var fullt. Anmälde mig, gjorde en träningsplan tillsammans med Coach Walker och nu skulle jag bara sätta igång. Tjena! Dagen efter anmälan var gjord så åkte jag på influensan och ytterligare någon dag senare kom snön.

Formen var som bortblåst när jag kom igång igen och snön gjorde nyckelpassen svåra att genomföra. Lyckligtvis hade jag Sätraträningen att ta till på tisdagarna och dom funkade riktigt bra. Tur det för självförtroendet. Med exakt fyra veckor kvar genomförde jag ett kanonbra långpass tillsammans med Foxen och det kändes som att det kan gå hur bra som helst i Rotterdam. Det långpasset visade sig bli det sista innan maran…två dagar senare så kom efterslängen på flunsan och det blev löpvila med penicillin. Läkaren sa dock att jag fick träna så fort jag kände mig pigg igen så det gjorde jag. Behövde alltså inte vänta ut hela kuren.

De första passen efter det var vidriga att genomföra men med två veckor kvar började det lossna lite lätt. Sprang Startmilen 8 dagar innan på godkända 36:58 och då började jag tro på allvar att det skulle gå att göra resultat i Rotterdam. Tävlingen tog dock hårt på kroppen och på tisdagens korta marafartspass så orkade jag inte hålla bättre än 4.09-fart med marapuls. Panik. På torsdagen var iaf ordningen återställd och jag genomförde ett kort kanonbra pass. Nu kunde laddningen börja!

Tävlingen:
Vi var tre smurfar och en renodlad supporter/langare som åkte ner med Transavia två dagar innan tävling. Kallt/blåsigt på plats och det var ett frenetiskt letande efter väderleksrapporter som lovade bra väder. Natten mot lördagen så stormade det och regnade såpass mycket att jag låg vaken halva natten med lätt panikångest tänkandes att nej, inte en chans att jag startar om det ska vara så här. Träffade Anders K vid nummerlappsutdelningen på lördag fm och för första gången så såg jag honom skakad och det var över vädret. Några holländare hade sagt till honom att det skulle regna/blåsa hela helgen... Nåväl, jag körde ett kort pass på 15 minuter under eftermiddagen, rejält påpälsad och kroppen kändes kanon.

Vaknade tidigt på tävlingsdagen, utvilad och fräsch. Växlande molnighet och sju grader varmt. Yes! Nu skulle det springas snabbt. Då vi bodde endast 100 meter från startfållan så fick jag inte den obligatoriska långa promenaden innan utan valde att gå ut och börja värma upp lätt 45 minuter innan start. Ellinor skulle komma och hämta mina överdragskläder innan jag gick in i fållan 10-15 minuter före start men då denna var smockfull så gick jag in lite tidigare. Nervös spaning innan tjejerna dök upp och jag kunde ta av mig de varma kläderna. Hade beslutat att springa i tights och linne bara och det kändes okej vid start. Det blåste en del men i startfållan var det iaf trångt och hyggligt varmt. Lyckades på gammalt tyskt manér tränga mig ända fram till andra ledet när det var en minut kvar till start. Taktiken var att hitta en bra klunga för att få vindskydd och sen låta farten variera beroende på om vi sprang in i eller från vinden. Nu började det regna men inte så farligt.

Pang! Startskottet small när det skulle. Ingen farlig rusning men visst gick det undan. Kom snabb in i en skön löprytm och efter 500 meter så kom Anders ikapp. Han skulle köra 4.15 första två km så jag var tvungen att lite fint påpeka att det här gick nog lite snabbare… J Vid första markeringen så låg jag på 3.50 och det kändes busenkelt. Släppte Anders och försökte bara hålla rytmen. En hel massa som sprang om mig nu och trodde att jag släppt lite väl mycket på tempot men 3.55 på andra visade att jag snart var uppe i ”rätt” fart. Mitt höga mål var 4.00-fart men jag ville hålla högre tempo de bitar som inte var motvind. Mellan två och tre svängde vi ner mot vinden och nu började jag hänga med en klunga. Denna höll bra tempo men jag kände mig lätt i kroppen så jag hängde i. Första 5 km på 19.36 kändes häftigt. Hade som sagt hittat en bra klunga och denna höll ihop i hyggligt lika konstellationer nu under lång tid.

Tempot kändes ”kontrollerat hårt”. Tänkte på Måns som kör mycket på känsla och jag beslutade mig att haka på den känslan jag hade. Vissa bitar så fick jag ta i en del redan efter 7-8 km när vinden kom i ryggen och dom gasade men va fan! J Tog av mig handskarna när den första motvinden var avklarad men beslöt att behålla dom om för nästa knepiga del av banan. Regnet tilltog mer och mer och jag frös om låren. Milen passerades på 39.16 och jag nöp den första gelen. Förutom att jag frös om låren så kändes det kanon. Nu skulle det bli langning snart, Ellinor skulle stå vid 13 km men där hittade jag ingen. Lite nervös men tänkte att hon dyker nog upp och vid 13.8 såg jag en studentjacka. Tack för det. Ropade något om att här går det undan och rock’n roll. Kändes kanon.

15 km passerades på 59.05. Nytt pb på 15 km. J Lite tvära svängar här och där som var läskiga i blöthalkan men annars bara positiva tankar. Räknade ner och konstaterade att nu har jag bara ett kort långpass kvar. Hur svårt kan det vara? Någonstans mellan 18 och 19 km så vänder vi upp mot vinden och nu blir det plötsligt svinkallt. På med handskarna igen. Bryttankarna börjar komma men jag tänker att jag ska iaf inkassera ett pb på halvmaran. Sen kan jag besluta mig efter det. Tar en gel igen vid 20 km för att få lite snabb energi och bättre tankar. Klungan tappar nu fart i motvinden men jag ligger kvar iden. Folk vill inte riktigt dra men jag är superegoistisk såsom coachen sagt åt mig. Ligger dock ganska långt fram i den glesnande klungan. Passerar halvmaran på 1.23.27. Härligt med pb och nu har jag bara 900 meter kvar till nästa langning av Ellinor. Det är riktigt öppet och vindpinat och jag tycker synd om henne som måste vara ute i grisvädret. Tar langningen men är inte alls lika positiv nu.

Det enda som tröstar är att benen känns oansträngda förutom att jag känner att jag är på väg att få köldkramper i framsida lår. Tänker att efter 24.5 km så kommer vi få vinden i ryggen ett bra tag. Men tanken slår mig att om jag har tur så halkar jag och slår mig så jag kan bryta med god anledning. Tappar mycket tid upp till 24 men sen tar det fart igen. Dessutom slutar det regna! Tappar lite på klungan men nu gör det inget då vinden börjar komma bakifrån. Kommer dock ikapp dom igen vid 25 km och jag har en riktigt bra period. Flyter bara på nu och nästa svacka börjar inte förrän vid 29.5 km men då är det bara 1.5 km till nästa langning. Kommer upp till 30 km på 1.59.17 och det känns häftigt. Dippar ganska bra men vet att får jag bara i mig energin nu så kommer det fixa sig sen. Sonja står strax innan 31 km och jag blir överlycklig att hon står där. Hon ropar att jag ligger 255:a och langar över Vitargon. Suger i mig drickan ganska snabbt och vid 32 km så börjar energin återvända. Nu är det bara en mil kvar och det har jag ju sprungit många gånger!

Nu börjar jag plocka en hel del löpare och upp till 34 km går jag fint. Sen så kommer ångesten. Har vetat hela tiden att det kommer gå in i vinden en del mellan 34.5 och 40 km och nu har jag sprungit ifrån den större klungan och jag passerar många trötta löpare. Möter Anders och jag konstaterar att jag är ca 3 minuter efter honom. Tänker att jag kanske kan ta honom om jag bara inte kroknar. Drar den sista gelen vid 35 km men nu är det jobbigt att hålla tempot själv. Passerar 35 km på 2.19.29 och jag räknar frenetiskt på hur mycket jag får tappa om jag ska klara mig under 2.49. Inser att jag måste hålla högre tempo än jag känner att jag orkar.

Mellan 35 och 40 så springer vi stora delar i ett ödsligt område utan publik. Jag passerar löpare med jämna mellanrum men det känns som om jag springer i ultrarapid. Kilomertiderna ökar men inte värre än 4.16 någon gång. Nu delar jag upp det i 500-metersblock och tänker hela tiden på att hålla upp steget. Grymt jobbigt men det hjälper iaf att jag passerar löpare med jämna mellanrum. Vid 40 km så fattar jag att jag kan bara inte missa att komma under 2.50 och lyckas öka tempot. Det ser nog inte snyggt ut men jag bara ska ha upp farten. Nu passeras fler löpare och det är kraftigt tunnelseende. Med 1 km kvar så ser jag att jag måste fixa 3.50 km jag ska spöa Foxens pb. Första 500 meter på sista km går inte nog snabbt… Ser en kille som krampat ihop där och tänker att låt det inte hända mig! Tar i precis allt vad jag har. Ser inget annat än 50-metersmarkeringar och klockan nu. Resten av världen existerar inte överhuvudtaget. Sluggar och sluggar och tempot går upp. Med 100 meter kvar har jag 17 sekunder på mig och försöker iaf. Trycker mig in under mållinjen 21 sekunder senare tror jag. Visade sig att man skulle över två mattor så den officiella tiden blir två sekunder till då jag avstannat kraftigt.

Helt djävla slut men lycklig. Funktionärerna undrar varför jag blöder och jag ser att linnet är helt nedblodat på ena sidan. Just ja, skavsåret på armen… Dom tycker att jag är lite vinglig och sjukvårdare kommer fram men när dom fattar att det bara är vinglighet av att plötsligt ha stannat efter 42 km’s löpning så släpper dom ut mig. J Där står en glad Anders som ger mig en kram och han har sprungit på 2.45. Kanonbra!

Mina officiella passertider:
5 km – 19:37 (19:37)
10 km – 39:18 (19:41)
15 km – 59:06 (19:48)
20 km – 1:19:02 (19:56)
Halvmaraton – 1:23:28
25 km – 1:39:14 (20:12)
30 km – 1:59:18 (20:04)
35 km – 2:19:31 (20:13)
40 km – 2:40:22 (20:51)
Sluttid – 2:49.12

Analysen på detta är att det var lite ojämna halvor men nedkylningen tog väldigt mycket energi. Banan var fin, loppet var välordnat och förvånansvärt mycket publik med tanke på vädret. Kan helt klart rekommenderas! Jag upplevde att temperaturen varierade mycket under loppet, skulle gissa på ca 9 grader vid start, 6-7 grader under värsta regnet och 11-12 grader vid målgång.

Som vanligt vill jag tacka Lorenzo för aktiv coachning och hjälp med träningsprogram. Helt suveränt! Sen vill jag tacka alla ni som stöttar mig på alla möjliga sätt och med träningssparring. Ni vet vilka ni är och det stödet är ovärderligt för mig.

Sist men inte minst tack för suverän hjälp med småsaker innan och efter loppet samt perfekt langning under loppet. Stort tack till er Ellinor och Sonja!

Ha det,
Mackan




Kommentera artikeln:
Ditt namn *
Kommentar *
Skriv "trettiotre" i siffror *


Tidigare Referat
2006-02-28 - Great North West Half Marathon
2006-02-07 - Miami maraton
2005-12-06 - Milano Marathon
2005-11-30 - Firenze Marathon
2005-11-11 - Från öken till snö...Vintermaran 2005
2005-11-09 - Vid vägens slut?
2005-11-04 - Messe Frankfurt Marathon 2005
2005-11-02 - Frankfurt Marathon, 2005-10-30, aka Älgjakten
2005-10-13 - Chicago Marathon
2005-09-28 - Rapport Berlin 2005
2005-09-25 - Att lära Kenyaskorna att krama
2005-08-31 - Ultra Trail Mont Blanc
2005-08-09 - A Dirty Weekend in California
2005-08-06 - VM-yra och en kniv i ryggen genom Helsingfors Marathon
2005-07-04 - Kustmaran 2 juli 2005
2005-05-05 - 109th Boston Marathon
2005-05-02 - Madrid Marathon
2005-04-18 - London Marathon
2005-04-12 - Comeback under Rotterdam
2005-04-11 - Mackans Rotterdam Marathon
2005-03-28 - Smällrapport
2005-02-28 - MARATONA DELLE TERRE VERDIANE
2005-02-13 - Inomhus SM - 3000m
2004-12-21 - Honolulu Marathon
2004-11-22 - Min första New York Mara
2004-11-10 - New York marathon för andra gången
2004-10-24 - Amsterdam
2004-10-21 - De tre musketörerna gör Amsterdam
2004-10-18 - Sub 3!! Eller??
2004-09-17 - OS i Aten 2004 - På plats

Sidor | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |


©Copyright FK Studenterna. Utvecklat av Cédric Schwartzler, Triciclo AB.
För synpunkter och tekniska fel, kontakta