Startsida 
 Klubbinfo 
 Arrangemang 
 Långcupen 
 Resultat 
 SGP 
 Kalender 
 Statistik 
 Meddelanden 
 Roller i klubben 
 Friidrottsnyheter 
 Månadens profil 
 Referat 
 Träning 
 Träning & Mat 
 Bildarkiv 
 Klubberbjudanden 
 Medlemssidor 

Håll dig uppdaterad med vårt RSS-flöde

109th Boston Marathon

5/5 - Silvana Balcanovic  




109th Boston Marathon
18:e april 2005

Läsåret 2001/2002 gjorde jag ett Master´s year (typ ett exjobb ggr 2) på MIT i Cambridge. På Patriot´s day 2002 var vi några stycken som gick in till Boston för att käka lunch i stan. Brukade göra det ibland som alternativ till Campusmaten. Promenaden över Charles river tog inte lång tid och på vägen till food courten i Prudential Center var vi tvungna att korsa marathonbanan (och undertecknad rev ner en del av staketet när hon skulle hoppa över det och fick en tillsägelse av polisen) och när vi hade käkat färdigt stannade vi kvar för att spana in de första löparna i 106th Boston Marathon. Det slutade med att vi stannade kvar ganska så många timmar... Så var mitt löparintresse tänt! En dag skulle jag själv springa Boston marathon!! Bestämde mig i höstas för att det äntligen skulle bli av i år.

Började med att resa ganska så lätt - lättare än till och med för att vara mig. Känd for att kunna komma hem med mer än vad jag brukar åka med, men den har gången har jag nog slagit alla gamla tidigare rekord. Förutom jeansen jag hade på mig och en skjorta och tunn svart tröja ovanpå det och ännu tunnare löparjacka ovanpå det, hade jag packat ner löparklader för loppet, löparskor, en necessär med det absolut viktigaste och en present till mina husvärdar i min Samsonite resväska. I ryggsäcken hade jag typ elektronik (kameror, mobil), pass och pengar. Jag fick köpa en ganska så stor ny väska för att komma hem med allt som jag lyckades köpa på mig under resans gång - smycken, kläder, "grejjer", mera elektronik (bl a en superliten digitalradio, en iPod Shuffle (kommer komma väl till pass på Sthlm maran) och en mini iPod till mina löparrundor m.m.), presenter till mina nära och kära m.m.

I Boston följde 3 dagars intensivtraskande och två besök på marathonexpon, där jag bland annat köpte en s625x av polar-folket efter att först ha tvekat mellan motsvarande Garmin, Nike och Timex-varianter. Blev även inspirerad att någon gång själv göra ett Ironmanlopp efter att ha pratat med lite riktiga järnmän som gjorde reklam för sin sport. Hann även med ett besök på mitt gamla lab på MIT, men gick även en hel del i Cambridge, på Harvard, på MIT, runt Charles River, in till Boston och i Boston. På favvo-shoppinggatan Newbury Street och favvo-mallen Prudential Center. Hann med att besöka gamla favvo-restauranger och favvo-butiker.

Om jag fyllde på ordentligt med mat dagarna före loppet, så var det sämre ställt med att lyckas täcka sömnbehovet. Vaknade vid 4-5 på mornarna och var superpigg och vaken. Lite jobbigt, speciellt som det blev ganska så sent emellanat... Kom aldrig i säng innan 12.

På loppdagen gick bussen till Hopkinton från Boston redan klockan 6.30-7. Inga problem gå upp, vaknade och var klarvaken redan klockan 4. Duschade, käkade frukost och begav mig hemifrån ganska så tidigt. På Harvard Yard höll de på att vattna en del av gräsmattorna, men jag vet inte hur vattenspridarinställningarna var gjorda for även grus- och asfaltgångarna vattnades. Funderade på att snedda over grasmattorna som inte vattnades men ville inte riskera hamna i trubbel med Campus-polisen som vid den här tiden inte hade någon annan än mig att hålla uppsikt över, så det var bara till att bli litegrann blöt. Var en av de första vid de gula skolbussarna och hamnade bredvid en 28-årig advokat som sprang sin 6:e Bostonmara. Han var supertrevlig och guidade mig igenom hela banan och vad jag skulle tänka på och så vidare. Han hade egentligen ett ganska så lågt fyrsiffrigt nummer men åkte in tidigare för att få massage, så jag hakade pa honom och fick en massage med. Athlete´s Village var en hel upplevelse i sig. Efter massagen gick vi och satte oss i ett av tälten och jag hade inte med mig någonting att sitta på, men två kvinnor fran Indiana hade en extra rosa luftmadrass som jag kunde ligga på. Alla var bara så supertrevliga och jag käkade en andra frukost bestående av bagels, yoghurt, bananer, Gatorade och Powerbars. Var ganska så mätt när klockan började närma sig 11 och jag skulle träffa Kathryn från mitt gamla lab som också skulle springa, men hon skulle springa "for charity" och kom in med en annan buss. Lämnade in min bag vid lite i elva och gick och mötte upp med Kathryn och hennes kompisar. Vi ställde oss i vår ”corrall” ganska så tidigt men hamnade ändå nästan sist. Solen stod på ganska så mycket och sista halvtimmen började jag undra om jag inte hade för mycket kläder på mig. Ett par skjorts hade nog varit mer lämplig klädsel med tanke på solen och att det var 26C (enligt min klocka) ute. Det hade inte känts lika varmt inne i tältet. Dessutom började jag ångra att jag hade tagit vätskebältet med gelerna och minidisken. Kände mig halvtung runt midjan.

Klockan 12 gick startskottet. I början gick det långsamt framåt. Jag hade startnummer 20464 och man var tvungen att stå i sin startfålla, vilket innebar att vi nog hade 20000 löpare framför oss. Vi var verkligen sist i kön till startplatsen. Tog säkert över 20 min att gå fram till startlinjen och väl framme passade jag på att titta på Kelley och starta min klocka.

Två saker som var jobbiga redan från början var värmen och nedförsbackarna. Har iofs mig bara mig själv att skylla för långbyxorna och att jag inte tränat mer nedförsbackslöpning. Vid 8:e milen gjorde mina knän så ont att jag var beredd att bryta. Passade på att gå på toaletten, som jag hade behövt göra mer eller mindre sedan starten, käkade en Powergel, drack lite vatten, stretchade benen och pratade med en läkare om mina knän. Tog en minst fem minuter (om inte längre) lång time out. Efter ett tag kom Kathryn och en annan kompis till henne i kapp mig och vägrade lämna mig kvar. Jag kände bara för att vila en liten stund till, men så efter mycket om och men, tog jag mig samman och borjade springa igen. Men det var tufft. Kände att omständigheterna inte var de bästa:
- solen och värmen och att jag hade för mycket kläder på
- ackumulerade sömnbristen - sovit max 5 h/natt, 4 nätterna innan
- tre-frya dagars intensivtraskande som satt kvar i benen
- sockernivån som började dala (fast det var lätt avhjälpt med en Powergel)
- knäna - som värkte och gjorde förbaskat ont (detta var nog det värsta)
- vätskebältet som låg och skavde kring magen
- det dar pulssändarbältet som också låg och skavde

Hursomhelst, så kom jag igång igen. Och efter det så gick det litet bättre mentalt. Blev lite sugen på en ny sockerchock vid ca 12 mile men då hade jag lyckats tappa mina Powergeler, så det var bara att vänta till 17:e milen där de bjöd på Powergeler. Tryckte i mig två stycken. Sedan så kom äntligen lite uppförsbackar - de kända Heartbreak Hills.

Kikade på Kelley statyn, ångrade att jag inte hade stoppat på mig Powergeler i Powergelsstationen men hade tur for en kvinna delade ut en annan sort längs med vägen - en Gu - som jag tror jag tryckte i mig vid runt före eller efter 35 km. Vid 35 km började jag fundera på att springa lite snabbare, men det kändes inte som tiden ändå spelade ngn roll, jag skulle ändå göra ett kanonlopp och hade Stockholm marathon med att se fram emot och kom fram till att det basta var att ta det lungt så jag inte träffade på "väggen" eller förstörde mera knän och lårmuskler än vad jag redan hade forstört i nedförsbackarna. Klarade mig alldeles fantastiskt fint till 40 km utan några som helst problem och strax efter 40 km markeringen kom en lång seg uppförsbacke som jag började öka tempot i. Tänkte köra på sista biten in i må, fast sedan ångrade jag mig. Första km höll jag nog ganska så högt tempo, sista biten av Commonwealth och Boylston ville jag inte skulle ta slut och här tog jag det lite lugnare och bara njöt av publikhavet som hejjade, tjoade och förde en massa högljutt supertrevligt väsen!!! Publiken var så fantastisk att jag bara hade lust att frysa ögonblicket! Var fantastiskt lycklig och glad, fast samtidigt lite ledsen att det snart skulle vara över. Kunde inte låta bli att lägga in en liten snabbspurt sista 50-100 metrarna in i mål (då hade jag dessutom hunnit ta igen mig litegrann i början av Boylston) och sträcka ut händerna i luften som Jason, the lawyer, sa var absolutely obligatoriskt i Boston.

Km-tider:
5 km - 0:28:31 (0:28:31)
10 km - 0:58:29 (0:29:58)
15 km - 1:32:42 (0:34:13)
20 km - 2:02:45 (0:30:03)
21.1 km - 2:09:12
25 km - 2:33:21 (0:30:36)
30 km - 3:05:22 (0:32:01)
35 km - 3:36:57 (0:31:35)
40 km - 4:08:16 (0:31:19)
42.2 km - 4:21:17

Kändes helt märkligt vara i mål och få medaljen och jag hade bara en tanke i huvudet - wow, det här vill jag göra igen! Fast med lite mindre kläder på och med lite mera nedförsbackesträning i benen innan. :) Maste passa på att gora reklam för den fantastiska publiken!!! Det hejjades och tjoades och stimmades friskt exakt HELA HELA HELA vägen in till Boston.

Efter loppet satte jag mig ner för att vanta in Kathryn och började prata med en kvinna som var fantastiskt trevlig och hade en man som också sprang och två söner som också var löpare och som alla hade kvalificerat sig till loppet. Passade på att käka ett par bananer och trycka i mig två smoothisar och lite Gatorade under tiden. Efter en halvtimmes väntan orkade jag inte vänta längre utan gick för att få lite postrace-massage eftersom jag hade ganska så positiv erfarenhet av prerace-massagen. Gick förbi en lokal där 6 kiropraktorer höll pa att vrida sönder sina patienter och tänkte att jag kanske skulle se om det var något fel på mig med. Killen som undersökte mig sa att allting såg okej ut, men han passade på att sträcka och stretcha mina ben eftersom de inte stängde ner förän om en kvart och inga andra stod i kö för att bli undersökta. Därefter lotsade han in mig till massage-rummet, där de höll på att packa ihop men jag fick en stunds ganska så skön helkroppsmassage. Mötte upp med Kirsty och hennes pojkvän, som jag bodde hos och tryckte i mig en massa mat - en stor stir fry chicken med veggisar, en stor kycklingsallad och en stor BLT-baguette. Allting är stort i USA : ) Och jag var faktiskt ganska så hungrig. Därefter blev det som vanligt ganska så sent... Men lite party, party måste man unna sig kvällen efter ett lyckat maraton!

Kände mig fantastiskt pigg redan dagen efter. Körde aktiv vila i form av långa promenader - från Harvard till MIT in till Commonwealth Ave över Charles River, lite på Newbury, lite på Boylston, till Boston Commons och downtown, Quincy Market och tillbaka till Cambridge över andra bron över Charles River. Med en massa matstopp på vägen :) Dessutom lyckades jag även träffa min stora löparidol, Bill Rodgers. Skulle egentligen ner till Boston Harbour och gjorde ett kort stopp på Bill Rodgers centrat för att kanske eventuellt köpa ett par skjorts. Kom ner för den första trappan, halvvags ner för den andra trappan så tar det emot i knäna, en av biträdena börjar undra om jag sprang maran igår. Jodå, säger jag. När jag väl kom ner började vi prata mera och han frågade ut mig om - var jag var från, hur det gick i loppet, varför löpning, hur länge löpning, vad jag jobbade med, om jag ville springa fler Boston-maror, om jag skulle åka hem eller stanna kvar längre i Boston osv. osv. Sedan undrar han om jag hade hört talas om Bill. Jodå, berättade jag och rabblade upp det jag kunde om Bill från alla böcker jag läst. Killen tyckte det var ´impressive´, jag hoppades mest att han inte skulle tro att jag var besatt av Bill och galen... Uppenbarligen inte, för i nästa sekund säger han, ´cool´, ´Bill is actually here today´, ´small party´ och bad mig vänta. Någon sekund senare har han hunnit forsvinna och komma tillbaka och be mig följa efter honom, genom en lagerlokal till en personallokal dar Bill + ett tiotal andra män har en liten fest. Ytterligare någon sekund senare skakar jag hand med Bill och får svara på ungefär samma frågor som tidigare fast dubbelt så många. Han pratade om Stockholm maran, som han hade vunnit, förutom då fyra Boston-maror och fyra NY-maror, och så fick jag lite träningstips (som man nog inte behövde vara geni för att ge - increase your mileage, do your long runs och do your speed work), blev bjuden på whisky, blev fotograferad, plockade fram min egen kamera så att jag själv skulle få en bild med Bill, fick hans autograf och blev introducerad till lite andra löpare som sprungit på nästan typ halva min tid. Men de tyckte att jag hade fått fin solbränna under de 4.5 timmarna jag varit ute. :) Ville nästan inte gå, men efter en halvtimme, så tyckte jag att det var dags att lämna de snabba herrarna. Passade pa att prata litegrann med killen som jag började prata med först, glömde helt kolla efter shorts, och sedan så gick jag ner till hamnen. Inte direkt vad jag hade förväntat mig när jag bestämde mig för att gå in i affären! :)

Efter Boston följde nästan en hel vecka i New York City (inklusive en dagsutflykt till Philadelphia där jag kände mig som enda turisten - såg ingen annan med kamera) och nästan en hel vecka i Washington DC (inklusive en dag i Baltimore). Löpträningen låg nere pga knäont vid löpning både på löpband och utomhus, men däremot körde jag en hel del motionscykling på hotellgymmen och långa dagliga promenader.

På det hela taget mycket nöjd med min resa! Ser jättemycket fram emot att få hem min MyMarathonDVD som jag beställde och återuppleva loppet!!

Och inte helt osannolikt att jag springer fler Boston-maror i framtiden!

/Silvana Balcanovic

(ps - bild på mig+medaljen och mig+bill kommer)


Kommentera artikeln:
Ditt namn *
Kommentar *
Skriv "tjugotvå" i siffror *


Tidigare Referat
2006-02-28 - Great North West Half Marathon
2006-02-07 - Miami maraton
2005-12-06 - Milano Marathon
2005-11-30 - Firenze Marathon
2005-11-11 - Från öken till snö...Vintermaran 2005
2005-11-09 - Vid vägens slut?
2005-11-04 - Messe Frankfurt Marathon 2005
2005-11-02 - Frankfurt Marathon, 2005-10-30, aka Älgjakten
2005-10-13 - Chicago Marathon
2005-09-28 - Rapport Berlin 2005
2005-09-25 - Att lära Kenyaskorna att krama
2005-08-31 - Ultra Trail Mont Blanc
2005-08-09 - A Dirty Weekend in California
2005-08-06 - VM-yra och en kniv i ryggen genom Helsingfors Marathon
2005-07-04 - Kustmaran 2 juli 2005
2005-05-05 - 109th Boston Marathon
2005-05-02 - Madrid Marathon
2005-04-18 - London Marathon
2005-04-12 - Comeback under Rotterdam
2005-04-11 - Mackans Rotterdam Marathon
2005-03-28 - Smällrapport
2005-02-28 - MARATONA DELLE TERRE VERDIANE
2005-02-13 - Inomhus SM - 3000m
2004-12-21 - Honolulu Marathon
2004-11-22 - Min första New York Mara
2004-11-10 - New York marathon för andra gången
2004-10-24 - Amsterdam
2004-10-21 - De tre musketörerna gör Amsterdam
2004-10-18 - Sub 3!! Eller??
2004-09-17 - OS i Aten 2004 - På plats

Sidor | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |


©Copyright FK Studenterna. Utvecklat av Cédric Schwartzler, Triciclo AB.
För synpunkter och tekniska fel, kontakta