Semesterhalvmaran är ett lopp med ett sinnrikt namn, vilket går av stapeln i lågsäsongens juli. Därtill finns också ett tiokilometerslopp som kallas ”Sommarmilen”. Loppen arrangeras av LK Gränslöst (Löparklubben Gränslöst), en tämligen nybildad klubb med en kärna av löpare med ursprung i Närkeslätten.
Årets version av Semesterhalvmaran gick av stapeln lördagen den 23 juli vid Torps herrgård, strax utanför Kumla. Undertecknad anlände dit på eftermiddagen, då loppets starttid var satt till 18.00. Nummerlapp hämtades ut, inga chip eller andra nymodigheter var på agendan. Vid ankomsten var det gassande sol och en tryckande Medelhavsvärme, runt 30 grader. Temperaturen hade inte märkbart sjunkit när det började dra ihop sig till start. Så gick starten och loppet gick på landsvägar runt Torps herrgård och det var inte många meter under loppet som det gick att uppbåda någon skugga; stekande sol och klarblå himmel var det rådande vädret. Loppet var en tvåvarvsbana, där andra varvet var något kortare än det första. Flera löpare bröt efter första varvet. För undertecknad flöt det på ganska bra, trots hettan. Två löpare kunde till och med passeras en bit in på andra varvet, men jag blev dock passerad själv av två andra lite längre fram. Så hägrade så äntligen målet och med en rejäl spurt kunde marginalen upp till 1.35 passeras med tjugo sekunder till godo.
Snabbast bland herrarna blev Erik Arnfält, Örebro AIK, på tiden 1.15:26, som dock tävlade i H40 och inte i herrklassens huvudklass. Herrarnas seniorklass vanns av Örebro AIK:s Ludvig Börjesson på tiden 1.24:16, vilket var hela nio(!) minuter efter segraren i H40. Segrarinnan i damernas huvudklass var ingen mindre än före detta Smurfetten Sofia Ewnert, numera IF Göta, på tiden 1:19:55. Detta var den näst snabbaste tiden av alla och alltså fyra och en halv minut snabbare än segraren i herrarnas huvudklass. Som om detta inte vore nog var Sofias tid dessutom både nytt personbästa på halvmaran och nytt banrekord! En fantastisk insats!
Det kan också nämnas att loppets arrangörer hade ett digert prisbord, där man i M40 – där undertecknad deltog- hade inte mindre än sju priser. Undertecknads tid räckte till en femteplats i M40 (där konkurrensen var hårdare än i huvudklassen) och detta renderade ett pris i form av en grill.
Sammanfattningsvis ett mycket trevligt och väl arrangerat lopp med god stämning och avslappnad atmosfär. Hit kan man nog återkomma flera gånger!
|
